Vad svårt det blev plötsligt att flytta sig en nivå vidare i träningen!

Jag har definitivt hållit ett ganska stort momentfokus i träningen fram till nu. Det vill säga ”vad behöver vi göra för att få momenten på en bra nivå som vi kan tävla med”. Och det har vi nu. Det vi behöver nu är att fundera ut en plan på hur vi kan kvalitetssäkra momenten (och helheten) på en JÄTTEBRA nivå.

Till exempel: Hoppapport. Hon springer ut i bra fart, in i bra fart, tuggar kanske två gånger ibland tre, tumlar ibland runt med apporten i upptaget litegrann, kan eventuellt missa hindret om apporten landar väldigt snett, sätter sig en aning bakom mig i ingången, sitter ibland lite snett. Men det kan också se väldigt bra ut, en bra dag, kanske ett tugg, bra upptag, fin ingång. Det är bara det att det räcker inte för mig nu. Jag vill att det ska vara JÄTTEBRA, rena upptag, hålla utan tugg, ta apporten och hoppa hur snett den än ligger, komma in rätt vid sidan och sitta rakt. Och det ska inte vara ”en bra dag” utan alla dagar.

Så nu står jag inför att plocka isär momenten igen, visst, det gör jag ju jämt så det är inget konstigt utan det känner jag mig helt bekväm med. Men det krävs något ännu mer nu, känns det som. Jag behöver gå till grund-grunderna i vissa fall. Jag behöver utmana momenten mycket mer. Säkra dem! Släppa fram kreativiteten!

För att jag inte helt ska tappa bort vad jag håller på med så tänker jag inte försöka vara kreativ i alla moment samtidigt. Jag tänker kampanja några i taget. Jag har bestämt mig för att börja med tre moment; vittring, hoppapport och inkallning med ställande.

Vittring för att jag har noterat en sak. På talanglägret var det nästan inga hundar som tog pinnen vid första ”sniffet”, alla gick över både en, två och tre gånger. När jag kikade på rankingtävlingen i Malmö så var det SÅ många som fick avdrag för att de gick över inte bara en utan två eller tre gånger. Vittring är ett moment med koffecient fyra. Tassla är grym på urvalet i vittringen men hon kan gå över en gång för mycket om det är lite svårt (tex svår miljö eller väldigt hög fart) och målet är att hon ska ta den direkt, utan någon tanke på att sniffa vidare. Dessutom har jag inte fått bort tugget på pinnen på vägen in.

Hoppapport för att det är ett elitmoment också. Grejen är att Tassla gör hoppet med metallapporten bättre än den med trä. Men det betyder ju inte att jag vill att hon ska tugga på träapporten – den kommer ju åter i dirigeringsapporteringen i eliten.

Inkallning med ställande. Detta är ju också ett elitmoment, dvs då även med läggande. Och jag tycker det är urtrist att träna det, alltså måste jag komma på ett sätt som gör det roligare. ;) Faktum är att det har redan blivit roligare att träna sedan jag kommit lite vidare från att Tassla hela tiden ”kunde själv” och stannade på varje inkallning fast jag inte sagt något … och att hon började bromsa för att invänta belöning hos mig …

Så alltså, på schemat står nu: Kreativa, roliga, experimentella övningar som syftar till att få detaljerna – och helheten – i de här momenten säkra och som jag vill ha dem.

Och hur det ska gå till mer exakt? Jag återkommer!

:)