Den senaste veckan har jag experimenterat lite med skiftena i fjärren. Jag har fortfarande inte helt bestämt mig för hur de ska se ut, utan testar lite för att se vad jag kan få fram.
Plus att jag undviker lite att ta tag i fjärrträningen för jag tycker den är svår. Extra svårt blir det förstås att träna något som man inte vet riktigt hur man vill ha det… ;)
Hur som helst så har jag shejpat en hel del, mer än vad jag hitintills gjort och fram för allt nästan enbart shejping. Jag har inte varvat med stimuluskontrollträning eller stadgeträning. Tidigare har nog min träning varit mer av den varan och mindre av frivilliga beteenden.
Och HOPPSAN vad den här obalansen, under relativt få dagar, gjorde konstigheter med vår träning i går!
Det jag fram för allt shejpat på sistone har varit att få fram snygga upphopp från ligg till sitt. Jag har testat att göra på flera olika sätt innan jag slutligen hittade det som var bäst; att använda handtarget som hon hoppar upp mot.
I går var vi och tränade inomhus med en grupp andra klickertränare som har tävlingsambitioner och där började vi med gruppmomenten sitt och ligg i grupp. Tassla har bara gjort sitt i grupp två gånger och platsliggning tre gånger – ihop med andra. Och vi har tränat det pyttelite hemma. Men det har ändå gått bra. Hon sitter eller ligger, typ. Hon är ju rätt bra på stadga för det är ju det jag tränat mest i jakten.
Men! I går var den som bortblåst. Upp, ner, upp, ner, upp, ner… I alla situationer där hon antingen skulle sitta ( det är ju rätt många) eller ligga så bytte hon blixtsnabbt position. SÅ komiskt! Så fort det gick att få en hyfsat stadig hund helt ostadig! Jag fick knappt det omvända lockandet att fungera ens.
Hm, bäst att variera träningen lite mer de närmsta dagarna tror jag bestämt. ;) För jag behöver fortsätta med shejpingen av upphoppet, det är inte alls färdigt.
Jag ska också backa rejält i sitt och plats-träningen och lägga Tassla i vardagsrummet med Totte, en gång per dag nästkommande vecka, så att hon får en chans att lära sig vad det där faktiskt går ut på.
Annan viktig information från gårdagens träning:
1, VÄRM UPP ordentligt innan jag går ut och försöker göra en lång, svår kedja på en ny plats. Annars börjar den här damen nosa i backen och tappa fokus (nytt beteende, kan det delvis bero på löp?). Gårdagens fina, fokuserad fotgående var inledningsvis som bortblåst.
2, Träna inte två långa, intensiva pass två dagar i rad, utan låt henne vila emellan. Hon är faktiskt fortfarande en väldigt ung hund. Jag har dessutom inte outtömligt med energi.
3, Sänk kriterierna omedelbart om jag märker att hon är störd av situationen (oavsett orsak) så hon får mycket information om vad som är rätt och klarar lösa uppgiften. Gör andra saker; lek och busa.
Over and out.
Oh Ja! Kvick både i kroppen och tanken, en riktig utmaning men fantastiskt rolig att jobba med.
Vad kul Lisa! Är din också supersmart och snabb? :)
Det är så roligt att följa din träning med Tassla här på bloggen. Det kunde nämligen lika gärna vara min jaktcocker som du skriver om. Igenkänningsfaktorn är skyhög :)
Åsa: Vad kul att du tycker det för det är något jag har jobbat med! Jag har blivit bättre på att utvärdera utan att lägga en massa känslor i det. Det vill säga negativa känslor. Möjligen kan jag känna mig lite förvirrad eller irriterad ibland då jag först inte ser vad som inte funkar men det går faktiskt över fort nuförtiden. Efter varje pass tänker jag: Vad gav det här passet mig för information? Och då kan man hurra åt allt bra som gjorts men precis som du säger så är det där det gnisslar lite som jag lär mig mest av.
Jag inser att jag kanske var lite otydlig i min text: Jag använder inte ”ren” shejping i fjärren heller, puh, det hade varit att göra saker så mycket svårare än vad de behöver vara! Precis som du så lockar jag och hjälper till så mycket som behövs för att göra det lättare inledningsvis (och för att hitta rörelsen fram för allt). Jag tror att det var att jag jobbade så mycket med frivillighet (även om jag lockade), och rätt så snabba skiften (för att få tryck i upphoppet) som gjorde att stadigheten försvann.
Vad duktig du är på att utvärdera när det inte går riktigt som man tänkt. Även om det är roligare när allt går perfekt lär man ju sig massor också på de struligare passen om man tänker till såhär bra!
Fjärren är lurig och kan göra mig galen ibland, men jag tycker ändå den är rolig att pilla med. Jag har faktiskt shejpat rätt lite i fjärren o använt mkt lockande o hjälper, eftersom man får ha kvar handtecken så behöver man inte arbeta bort hjälperna lika mkt. Sedan har jag fått kämpa en del med att få långsamma rörelser, jag vill gärna ha allt snabbt direkt men det gick inte så bra i fjärren.
Lite pill med fjärr på kursen kanske? :)