Idag hade vi ett roligt träningspass i solen med bästa Jenny och Catta. Huvudfokus för mig idag var att göra ingångar på plan och att få till mer energifyllda starter i fotgåendet. Och så var de det där med platsliggningen.

Jag tänkte att vi skulle störningsträna den men trodde att det skulle vara en störningsträning där jag stod rätt långt ifrån med en typ av störningar som var mer tävlingsmässiga (något händer plötsligt längre bort, en hund reser sig osv) men det visade sig att Tasslas hakan i backen-beteende inte riktigt funkade.

Att Tassla ibland verkar bli lite osäker är verkligen något som jag ska passa mig för. Jag behöver hela tiden tänka på att hon ska känna sig säker och trygg i de olika situationer som jag utsätter henne för. Jag vill ha en hund med massor självförtroende som vet vad hon ska göra.

Jenny och Catta tyckte att det såg ut som om att Trasslet var lite osäker på uppgiften och att hon inte låg med lugn och självförtroende. Inte så att hon reste sig men hakan åkte upp och blicken flackade lite. Så vi satte igång att störningsträna själva liggandet ordentligt. Jag vill att det ska se ut som om hon tänker ”aha, de försöker lura mig men jag tänker inte gå på den lätta!” och liksom insistera på att hålla beteendet. Det är så jag tänker om all störningsträning.

Så Jenny fick använda sin fantasi och  hitta på tokigheter som störning, det var väldigt roligt. Vi gjorde ett pass som vi inte filmade där Jenny bland annat la sig väldigt nära bredvid Tassla och tittade på henne och där hon plötslig petade på henne med ett finger på rumpan och Tassla var så duktig!