Nu har jag och Totte varit på agilitylektion med Cecilia! Lyx! Privatlektion. Jag tänkte; han kommer aldrig orka en hel timme även om vi så klart pausar emellan. Men det roliga var att ju längre vi höll på desto bättre blev han!

Cecilia skulle visa mig lite om hur den där baletten funkar. När Cecilia handlar kan det det se ut som balett nämligen. En fin-fin målbild!

När jag försöker handla så ser det mest ut som en elefant som springer runt och slänger med snabeln. :)

Hur som helst. Jag fick lära mig massor och jag minns ungefär vad det var vi gjorde men jag var en sådan usel elev så jag hade glömt träningsdagboken, därför skrev jag inte ner vad allt HETTE. För det ska ni veta, mina vänner, att allting HETER SÅ KONSTIGA SAKER PÅ ENGELSKA i agilityn.

Men det känns ju nästan magiskt att det blir som man gör liksom. Om jag bromsar samtidigt som Totte hoppar över ett hinder, och flyttar mig ut på ena kanten bakom honom liksom så BROMSAR HAN OCKSÅ efter hindret och svänger samtidigt åt det håll jag har flyttat mig. Är inte det lite magi?!?

Jag TROR att vår allra största utmaning är att Totte inte har något eget hindersug än. Han ska liksom sugas som en magnet mot hindret. ”Men det är ju bara hundträning och det kan du ju” sa Cecilia lakoniskt när hon konstaterat att han inte drar mot hindrena – han måste liksom ha mitt stöd som om jag puttar honom framför mig. Med det menade hon att jag inte behöver ha några egentliga agilitykunskaper för att lära honom detta och det stämmer ju. Så det ska vi träna på.

Sedan fick jag lära mig bakombyten. Jag tror det hette så. Fast jag är inte helt säker nu på vad det var. Jag TROR det var när jag bytte riktning så där bakom Totte då han hoppar, som jag beskrev innan. Fast jag KAN ha fel. Det blev lite mycket info tror jag, Cecilia sa mer än en gång ”men det här är verkligen överkurs” när jag tvingade henne att förklara både det ena och det andra ;).

Men gud vad kul det är! Jag kan inte sluta säga det. Hade jag haft obegränsat med pengar så hade jag lätt tagit lektioner varje vecka. Nu längtar jag till våren – jag har nämligen inhandlat några hinder. Då kan jag träna i trädgården och ta lektioner när jag har råd, det blir attans kul.

Och här lite film från lektionen: (Det är Tasslas uppfödare Anne som filmar, hon var på besök från Finland för att para en av sina hundar och då släpade jag ut den stackarn i ett kallt ridhus där hon tvingades genomlida min träning som ju inte kan vara jättekul att titta på – men hon avslöjade inte med en min att det skulle vara tråkigt utan var en stödjande supporter. :))