Nu har jag tränat fem pass sedan senaste inlägget om Tottes frambensfjärr. Passen är max tio minuter sammanlagt. Oftast tränar jag tre minuter sitt-stå-sitt, tar en liten paus och tränar sedan tre minuter ligg-stå-ligg.

Detta är alltså vårt sjunde pass allt som allt.

Det utvecklas som jag vill. Totte har börjat hitta ”fäll-rörelsen” med hjälp av min megalockning. Han är nästan helt stilla i sitt från ligg. Bara ett litet tasslyft med vänster tass är kvar men det börjar i alla fall hända att jag får helt ”rena” repetitioner nu så snart kan jag troligen börja ha det som ett kriterium. Jag vill inte ”bråka” om det lilla lyftet, Tassla hade också det och det försvann av sig själv. Det var som att hon liksom behövde vänja sig muskulärt vid rörelsen.

Jag har tydliga handsignaler som är stora hjälper just nu och som jag redan börjar minska. Jag har lagt på kommando på alla rörelser, men detta är bara andra passet med kommandot för sitt från stå. Jag visste inte vad jag skulle välja men har nu bestämt mig för ”fram”.

sitt från stå: ”fram” (Tassla har jag sitt på men det skulle aldrig funka på Totte, sitt är en helt annan rörelse för honom.)
stå från sitt: ”gul” (Samma som Tassla, så jag inte ska bli förvirrad. Nytt ord.)
ligg från stå: ”fäll” (Samma som Tassla, nytt ord.)
stå från ligg: har haft ”stå” till och med detta pass (Detta måste jag byta ut, knäppt att jag säger det – ”stå” för Totte är hoppstå á la hiss upp i luften och ner igen …) Tror jag ska ta in ”res” istället.

I detta läget kan jag nog säga vad som helst – han går på ljudet av min röst. Men tanken är att han ska förknippa ordet med rörelsen och så småningom kommer jag börja säga olika kommandon, när jag byter mellan rörelserna, för att testa stimuluskontroll.

Jag är en varm anhängare av att börja med frivilliga beteenden i all inlärning. Men jag är allra mest en varm anhängare av att anpassa min träning efter den individ jag har framför mig. Totte är shejpad från dag ett, och han är en rolig hund att shjepa fram saker med om man ska ha action. MEN det blir fort frustration, han varvar upp, det blir ljud, tramp och han går i baklås. Med åren har jag lärt mig honom. Ju mer jag visar, MYCKET tydligt, vad jag vill, desto lugnare och säkrare blir han.

I slutet av film två kan man se hur han steppar loss när han blir osäker på vad jag vill. Så blir det när jag är en dålig tränare och inte håller fokus.

Men jag är jättenöjd med hans framsteg! Det har hänt massor sedan förra filmerna.