Jag fick några kommentarer på Canis facebooksida om min senaste film: Framförgående 1- stå framför. (Det är lite dumt men min blogg kan kommenteras på tre olika ställen; www.klickersmart.se eller på Canis hemsida under Bloggar om hundträning eller på Canis facebooksida, så alla kommentarer syns inte här på originalsidan Klickersmart).
Det var Morten som beskyllde ;o) mig för att vara shejpingsnobb (vilket jag tog som en komplimang) eftersom jag inte nappade på hans tips om att använda targeting vid ritkningsträningen av framförgåendet. Jag vill shejpa det utan target.
Men eftersom en av anledningarna till att jag är klickertränare är att det finns en sådan spänst och dynamik i arbetssättet så vill jag naturligtvis inte framstå som allt för trångsynt och snäv ;o) så jag bestämde mig raskt för att tänka om. (+ att jag ju självklart respekterar min forna lärares kunskaper så klart :))
Absolut, jag är en shejpingsnobb! Det är så roligt att minimera hjälpmedel och bara forma fram beteenden med klick på rätt ställe. Hardcore-klickerträning, liksom. (Sen inbillar jag mig inte att jag träna utan hjälper – det fullkomligt dröser av miljösignaler och andra ickeverbala signaler i träningen). Men det är lätt att låta sig luras: Jag jobbar mycket med belöningspacering vilket ju är ett slags hjälpmedel det med. Dock behöver jag inte arbeta bort det på samma sätt som en target.
Dacke blir fort targetberoende och när targeten åker bort så får bandet ändå backas en hel del. Så jag tycker inte att target varit lika effektivt som bra belöningsplacering. Jag har även haft elever där det inte funkat så bra som jag hade önskat och utifrån de erfarenheterna har jag minimerat min användning av target.
Men jag är naturligtvis beredd att ompröva mina ställningstaganden ;o) och det kan vara kul att ta fram targettänket igen efter flera år i träda. Det kanske passar Totte jättbra, han är ju en hund som verkar trivas och förstå mycket bättre ju tydligare förutsättningarna är.
Så shejpingsnobben bugar sig ödmjukt* och går och hämtar lådan med targets.
Fortsättning följer!
*falsk ödmjukhet: jag tror ändå att det här är en omväg men vad gör man inte för att bättra på imagen… ;o)
Maria! Vad kul att du är här :) och gillar det. Det du beskriver är bara en tröskel som både du och din vovve behöver komma över, sedan släpper det. Jag vill gärna försöka ge dig ett uttömmande svar med tips om detta så jag lovar dig ett inlägg på temat, inom en inte allt för lång tid. Ha det bra!
Shejpingsnobbar är vi allihopa, allihopa, allihopa… (känd svensk midsommarsång/julsång i ny version) ;o)
Hej!
Jag har precis hittat till din sida och återkommer ständigt. Mycket rolig och bra läsning. :) Själv har jag ett ”litet” problem som jag tänkte fråga dej om. Jag har en briard som är ca 1,5 år, har klickat honom en del. Jag är inte själv en ”ren klickare” men tycker det verkar vara en väldigt bra grej och vill lära mej mer och använda det mer. Men eftersom vi är rätt nya på klicker både jag och min vovve så behöver jag har lite tips. Har gått en del kurser men det fastnar ju liksom bara hos mej. Hur tränar jag upp hans snabbhet i att tänka själv? Är ute efter några enkla övningar av olika slag som jag kan göra hemma (inne). Han blir mest sittande och tittar på mej, väntande på ett kommando. Hoppas du kan ge mej några tips! :)
Targeting KAN gi targetavhengighet og liten framgang. ELLER det kan sette shapingen din på steroider.
Et greit spørsmål å stille seg er dette: Bruker jeg targeting som LOKKING eller bruker jeg targeting som en SHAPINGSNARVEI…? Det er selvfølgelig den siste varianten som er mest effektiv. Jeg er da heldigvis litt snobbete jeg også :-)
Morten