Måste berömma mig själv! Kampanjar fjärr och platsliggning för glatta livet. Särskilt platsen – trots att det är urtråkigt. ;) Träning varannan dag MINST är målet.

Tränar det mest av allt här hemma, i lugn och trygg miljö. Men tog ut platsen till klubben häromkvällen och det gick bra. Men nu snackar vi superlåga kriterier. Så här såg loggen ut igår när vi tränade dold plats hemma på gräsmattan:

3
5
7
10 satte sig upp

Gick för fort fram alltså. Nästa repetition sänkte jag tiden och hon låg kvar.

Träning på klubben tidigare i veckan var i slutet av passet, ihop med trygga kompishundar. Jag gick runt ett A-hinder och var helt dold några sekunder i taget. Om jag inte minns helt fel så såg loggen ut ungefär så här:

3
5
7
5
12
5
Hon låg helt stilla och såg lugn ut i ögonen och kroppen också. Bra!

Dessutom fick jag till ytterligare en repetition på klubben i fredags, ni kunde jag gå bakom ett skjul i tio sekunder, två gånger, efter att först bara ha försvunnit i två och fem sekunder. Hon såg lugn ut och fick äta massor leverpastej. Tio sekunder är inte länge men jag hoppas vara uppe i 20 om en vecka och att jag sedan kan öka ännu mer. Fast tricket är att gå ner till väldigt korta tider emellanåt.

Häromdagen flyttade jag också ut vittringen i en tävlingsmässig kedja och den gick jättebra. Det vill säga urvalet var bra fast vi fick lite lite tugg på vägen in. Jag belönade innan hon gjorde en ingång –  den skulle bara ha blivit dålig och vi behöver träna vidare på den delen separat. I fredags bestämde jag mig därför att försöka ”kittla” den där säkra vittringen genom att först göra en väldigt fartig metallhoppapport. Den övergången klarade hon inte men jag tror ärligt talat att hon blev mest störd av skotten från polisens skjutbana, som lät en del precis när hon satt och väntade på att vittringen lades ut. Hon är just nu lite berörd av skott och sprang bara rakt fram till första bästa pinne och apporterade den. Jag fick sänka kriterierna rejält men sedan var det inga problem och hon slutade lyssna på skotten och lekte glatt som belöning för rätt pinne.

Metallapporten (inklusive hopp) har vi lite av varje kvar att träna på – hon håller till exempel löst i metallen så den skallrar lite när hon springer. Något att börja träna på med andra ord, har inte tränat metallen sedan hon var valp, typ.

Och OJ vad jag ska träna på att hon ska hoppa oavsett hur jag kastar den där apporten – det är ju apsvårt att kasta den där lätta metallen så den hamnar rakt bakom hindret. ;) Den studsar ut flera meter åt sidan ju:

Egentligen är det grundfärdigheten att hoppa över hinder oavsett hur jag eller hon står placerad som ska tränas. Hon kan inte det helt enkelt. Kul träning som jag ser fram emot att göra!

Idag har vi förresten varit och tränat jakt hela dagen. För första gången gjorde Tassla två helt perfekta avlämningar av en fågel i min hand! Hurra! Vi har inte kommit så långt i viltträningen men det börjar lossna nu, känns fint. Dagens träningskompis var Lisa och cockern Bonnie. Tassla och Bonnie är väldigt lika, fast Bonnie är nog snäppet tokigare ;). Väldigt roligt att se dem ihop hur som helst, de har samma kroppsspråk. Och visst är de fina? (Tassla till vänster, Bonnie till höger).

IMG_1498