Efter två dagar med penicilinet så har Totte  nu bajsat hyfsat normala korvar efter en månad av avföring som mest liknat kobajs, typ. Tänk vad lite nästan-normal avföring kan göra för humöret på både matte och hund. Totte har haft hög och fin energi, nästan ända från akupunkturtillfället och det har stabiliserats de senaste dagarna.

Jag tränar ingen lydnad och pillar inget med det jag brukar. Istället tar vi promenader och så tränar jag en del grundövningar i jakten. Jag tror inte på att sluta med vardagsträningen; Totte skulle bli urjobbig och svår att kontrollera. Och dessutom så är det taskigt mot en träningsglad hund att inte göra någonting alls. Dagens träning gick till så här:

Jag packade väskan full med dummies och kaninbollar. Hängde min ihopfällbara stol över axeln, visselpipan runt halsen och tog med mig cockern ut i skogen och ut på en osnaggad äng i närheten. Där fällde jag upp stolen, satte mig i solen och lät Totte ligga bredvid. Så satt jag i sju minuter innan jag, då Totte var lugn och tyst, reste mig och la ut ett närsök med tre dummies. Totte letade reda på alla tre och lämnade av dem fint hos mig. Han tog bara en liten extra stor vända mitt i alltihopa, då den här ängen är full av älg- och rådjursdoft (de ligger och sover här på morgnarna) och det luktade ju så himla gott lite längre bort…

Sedan satte vi oss i tio minuter igen. Jag lyssnade på fåglarna, Totte låg och vädrade. Han kunde slappa fint även nu, fast det tog lite längre tid för honom att varva ner (han försökte kravla iväg för att gräva efter sork…). Därefter fick han göra två markeringar och apportera en stor och tung dummie. Det gick bra fast han fick ta om en gång, för den var ju lite otymplig. Sedan vila i stolen igen.

Slutligen gjorde jag ett vanligt cockersök (zick-zack) där jag kastade kaninbollar (då han inte såg) till höger och vänster om mig medan vi långsamt förflyttade oss framåt. Han missade en boll men tog in fem.

Avslutningsvis satt vi och hängde en stund till i solen och stolen, sedan gick vi hem. Då hade vi tränat i 45 minuter, varav två tredjedelar bestod av att slappa i solen.

Totte verkade trivas och var lugn och fin mellan de små jobben han fick utföra. Otroligt behaglig träning, måste jag säga :O).