Mina elever på Canis hundskola verkar ha två huvudproblem (som jag känner igen mig i allra högsta grad!) som de uppger är anledningarna till att de helt enkelt inte kommer ut och tränar så mycket. Det första är att de inte de inte har – alternativt tar sig – tid. Det andra är att de inte riktigt vet vad de ska träna på.

Båda dessa frågor handlar om planering men också om inställning till vad träning är och hur det bör gå till när man tränar. Det här med att inte veta vad jag ska träna på är i allra högsta grad en planeringsfråga. För de flesta av oss är ju inte problemet att vi inte HAR något att träna utan tvärtom – det finns så mycket som jag vill lära min hund och så mycket jag ”borde” så det blir ingenting alls!

Mitt bästa tips är: Sätt mål. Det innebär att jag sätter långsiktiga mål, till exempel; i år ska jag bli upplyttad till klass III. Och då får jag delmålen på köpet; har jag alla grundfärdigheter på plats? Stimuluskontroll? Vilka delmoment krävs för att få i hop varje enskilt moment i klass III?Hur går det med tävlingsträningen?

Eller: I slutet av den här månaden ska min inkallning fungera perfekt från lek med andra hundar. Vilka delmål måste jag nå för att klara av slutmålet? Hur ser kriterieplanen ut?

Skriv ner allt och sedan är det bara att bestämma vilken vecka eller månad du ska träna på vad och till vilken nivå. Det viktigaste är att sätta realistiska mål. Försök inte göra för mycket på en gång!  Sätter du realistiska mål så blir du ju också belönad – eftersom hunden har en chans att lyckas. Och det för oss osökt in på nästa problem; att ha tid att träna. De flesta av oss tränar ju inte hund på heltid utan gör något helt annat på heltid. Då gäller det att hitta tillfällen i vardagen där träningen blir enkel att få till.

I perioder, särskilt på vintern, är det rätt jobbigt att ta sig ut till en halvmörk, halvblöt plan någonstans i obygden för att plaska runt och bli genomfrusen om fötterna, fingrarna och näsan. Men varje dag promeneras det. Och nästan varje dag står jag i köket och lagar mat eller sitter framför TV:n en stund.

Jag stoppar apporten innanför jackan och tar fram på promenaden, vi övar att gripa, hålla, bära och gör ingångar med apporten. Jag övar stimuluskontroll (kommandon). Eller så tar jag fram några beteenden frivilligt; några vid varje promenad. Eller fångar beteenden som jag gillar; stanna och ta kontakt på avstånd, springa i full fart ut från eller in till mig och så vidare. Mot slutet av promenaden gör jag kanske en inkallning. Eller övar ställande på långt håll. Eller så tränar jag kontakt och att gå fint i koppel eller hundmöten – det behöver ju inte vara så märkvärdigt. Jag måste ju rasta min hund men under tiden så händer det ju en massa saker i miljön som jag kan använda i min träning. Efter 40 minuter är vi inne igen och då har kanske sammanlagt 10 minuter gått till träning, och den har varit effektiv.

Inomhus gör jag mycket tricks. Tricks är suveräna kvalitetssäkrare för olika moment som ska utföras i lydnadsträningen. På köpet får jag en bättre kontakt med min hund, och jag övar bland annat upp mina färdigheter i timing och att sätta kriterier. Hunden får en större kroppsmedvetenhet och därmed en större kontroll över sin kropp. De flesta hundar har ju rätt så dålig koll på att de har en bakdel med två bakben – den är liksom bara där. Och när har vi användning av att hunden har koll på var de sätter tassarna och hur de placerar kroppen? Tja; när har vi inte det, skulle svaret kunna vara. Ingångar (att komma in vid sidan för att sitta vid sidan eller gå fot), fritt följ, backanden, kryp, rutan, platsliggning…

Jag har oftast några olika tricks på gång samtidigt. Jag alternerar mellan dem; ibland bestämmer jag mig för att bara träna snurra och en annan kväll tränar jag backa upp på en låda och sitta vackert. Också här handlar det om korta träningspass – samtidigt som maten kokar – och VET du vad, det GÖR inget – det är tvärtom en fördel.

Sammanfattningsvis kan sägas att mina främsta framgångsfaktorer för att få till den egna träningen är att sätta realistiska mål och sedan ägna den ofta dyrbara, korta träningstiden i vardagen till att försöka nå de målen. En stor hjälp är med andra ord att hitta träningstillfällen i vardagen närhelst det går. Dessutom så är det en stooor hjälp att gå kurs. Gärna en som går över tid, så jag har en uppgift att lösa mellan gångerna.

Här kommer en liten film på typisk vardagsträning en sen kväll innan läggdags. Två värdefulla minuter, det är allt.