Klickersmart är en blogg för dig som vill ha kul med din hund och som vill bli en bra klickertränare oavsett om du endast vill ha en hundkompis som fungerar bra i vardagen eller också en hund som du vill tävla med ibland. Syftet med bloggen är att sprida kunskap om klickerträning genom att berätta om träningen av mina hundar. Bra klickerträning är riktigt smart och effektiv träning; den ger resultat, är rolig för både hund och människa och den är evidensbaserad – det vill säga den utgår från beprövad beteendeforskning.
Lena och Totte (foto av Åsa)
Jag som skriver heter Lena och jag har två hundar på jorden: Mångsysslarens Elegante Elliot (Totte) 3,5 år samt Miklaus Onpa Helmi (Tassla) sex månader i november 2012. Båda är av rasen engelsk cocker spaniel, fast Tassla är en jaktcocker.
Totte
Dessutom har jag i hjärtat och i himlen min stora hundkärlek rottweilern Svartepetters Dacke-Dunderklump, som blev 10,8 år och somnade in i december 2011.
Dacke
Jag har tävlat mycket sparsamt och det beror till största del på att både Dacke och Totte varit sjuka större delen av sina liv. (Det låter ju helt galet men det är tyvärr sant och jag ska inte tråka ut er med att återge det eländet. Totte dras dock med en kronisk tarminflammation som vi just nu har under kontroll tack vare kortison.) Med Dacke har jag startat i apell spår (när han var åtta år :)) och blev omedelbart uppflyttad samt i klass två i lydnaden där jag klantat mig lite och missat uppflytt, så jag kan inte skryta med några tävlingsmeriter direkt, än. Jag tränar däremot mycket för tävling, och då särskilt lydnad. Dacke var klar för trean. Med Totte har jag tränat lydnad, bruks, jakt och nyligen började vi med agility (urkul!). Nu är fokus på att han ska må bra och att vi kan göra kul saker ihop; lite av varje, så vi får se vart den här vägen leder oss.
Tassla
Sommaren 2012 fick jag hem Tassla, min räkmackehund. Jag är snudd på stum inför den här lilla hundens förmågor. Så här långt är hon nog allt jag drömt om i en hund. Hon är smart, fokuserad, snabb, fruktansvärt lättlärd, byter mellan hög och låg aktivitet på ett kick, leker fantastiskt fint, är uthållig, en naturlig apportör, har en otrolig näsa, låter sig inte påverkas av störningar, är full av energi och bus, nästan alltid glad, väldigt gosig och vänlig (fast hon gillar inte barn, de är läskiga)… Hon är helt fantastisk!
Tassla
Efter att ha haft två sjuka hundar tar jag inget för givet men förhoppningen är att jag kan fortsätta träna jakt, lydnad, bruks och agility. Och jag hoppas innerligt att Tassla och jag ska kunna gå långt inom fram för allt lydnaden och jakten.
Jag har tränat djur i hela mitt liv, främst hästar, men gick över till hundar för tolv år sedan. Jag är utbildad instruktör på Canis hundskola och är rätt bra på det här med klickerträning. Jag önskar att jag kunde det jag kan idag om träning och inlärning, när jag höll på med hästarna.
Totte
Jag har hållit många kurser och haft flera roliga elever genom åren som har lärt mig otroligt mycket, men har sedan en tid tillbaks tagit en paus från instruktörandet. Det absolut roligaste jag har gjort och som jag är mest stolt över och som jag tror är svårslaget är att jag utbildade Dacke till barnsökhund. Det gjorde jag under specialsöksutbildningen på Hundcampus. Han kunde skilja på barndoft och vuxendoft och alltså söka efter ett barn samtidigt som 100-tals vuxna gick skallgång i samma område. Det var en obeskrivligt rolig träning!
Lite av den glädjen i träningen har jag nu hittat i jaktträningen. Det handlar mycket om att gå med min hund, att förädla något som den redan är väldigt bra på – och genetiskt programmerad för – och det är spännande och utmanande. Tillsammans med min vän och kollega Elsa Blomster har jag skrivit en bok om grunderna i jaktträningen – med klickertänk. Boken heter Apportering till vardag och fest och den är också en blogg och en sida där Elsa och jag skriver massor om jaktträning med stort fokus på apportering.
Diesel, Elsa, Ludde, Lena, Tassla och Totte
Att vara klickertränare är ett sätt att leva. Jag är så glad att jag hittade den här träningsformen för elva år sedan. Den ger utrymme för experimenterande och testande, vilket jag tycker är något av det roligaste med hundträningen, och det finns så mycket glädje och kraft i att träna med ett klickertänk. Jag blir på gott humör och det blir mina vovvar också, helt enkelt!